Jag tror på att bevara den personliga integriteten. Det märks om inte annat här. Jag delar gärna med mig, men inte av allt. Jag "hänger" inte ut personer. Jag ber alltid om tillåtelse innan jag lägger ut bilder som visar andra än mig själv här på bloggen. Jag går inte till personangrepp. Jag värnar om den lilla människan. Men ibland. Ibland blir det svårt att bevara integriteten när dråpliga saker händer. Saker jag vill dela med mig. Jag ska göra ett försök. Att berätta vad som hände, utan att hänga ut någon. Vi har främmande ibland. Nattgäster ibland. När vi haft nattgäster brukar jag tvätta sängkläderna. Inget konstigt med det liksom. Men det som hände i dag har aldrig hänt tidigare. 

Tvättmaskinen hade precis tvättat klart. Jag flyttade sängkläderna till torktumlaren. När jag tog ut det sista örngottet såg jag att det låg något kvar i tvättmaskinen. Något litet. Skulle kunna vara ett tuggummipapper. Skulle kunna vara en hopvikt sedel. Det var alltså inte större än så. Jag startade torktumlaren. Tittade sedan in i tvättmaskinen och plockade ut "skräpet". Med "skräpet" i min hand brister jag ut i skratt. Stod alltså och skrattar högt för mig själv där inne i tvättstugan. Det var inget skräp. Det var en kondom. I sin förpackning. Vems kondomen var? Jag kan säga så här. Delägaren till kondomen tyckte det var väldigt pinsamt när jag frågade varför man förvarade den i sängkläderna. Jag menar, där gör den ju ingen nytta. Fast. Den finns ju nära till hands, när lusten faller på. 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Gdansk. Nu var vi framme, några timmar senare än planerat. Man kan säga så här, språket är inte det lättaste att förstå. Det kan vara en förklaring till att vi klev på fel buss när vi skulle åka från flygplatsen. Absolut. Men tack vare nutidens lever...

Ja, så stod vi då där. Utanför incheckningen. Planet avgick enligt tidtabellen, utan oss. Vi stod kvar på Arlanda. Det var mer än en gång jag tänkte "vad var det jag sa...", men jag sa inget, faktiskt. Medan Bubblan och Bubbelhållaren försökte förstå...

Nu skulle resan bli av, den som maken bokat till oss två och ett par till. Resan som ingen annan än maken visste vart den skulle gå. En ganska rolig grej. En bestämmer resmål och bokar. Vi andra åker bara med. Mot okänt mål. Fast jag fick faktiskt ve...

Ledigheten började med luktsäkring av hallen. Orsaken till odören återfanns aldrig. Misstänker att det var en liten gnagare som fick sätta livet till, någonstans under hallgolvet. Må den lilla rackaren vila i frid. Lukten är borta och hallen är en ha...

Jag är helt övertygad om att jag inte är ensam om att känna en viss press den här tiden på året. En, många gånger, egenpåtvingad press visserligen. Men ändå. Man vill ju att allt ska vara perfekt. Att det ska bli den bästa julen någonsin. Ingenting f...