Sist jag gick i ett tåg av den storlek jag deltog i idag var när jag tog studenten. Och det var länge sedan. Och inte var det ett demonstrationståg heller. Men i dag. I dag har jag avverkat ytterligare en premiär. Jag har varit med och demonstrerat.

Mot det framlagda förslag våra politiker (i kommunen) presenterade i februari. Förslaget man ska ta beslut om nästa vecka. När drygt 200 personer är med och demonstrerar blir man imponerad. Vet man att det endast bor drygt 5000 personer i hela kommunen blir det än mer imponerande! Radio, tv och tidning var på plats. Och ja, jag lyckades igen. Att göra min röst hörd i både radio och tv. Konstigt men sant, man kan vänja sig vid både kameror och mikrofoner. Men bekväm? Inte ett dugg!