Det är strider, möten, mail, enkäter och telefonsamtal som avlöser varandra. Dagarna, kvällarna med för den delen, fylls av detta. Andra tonårsdottern fällde en kommentar som fick mig tillbaka till verkligheten en stund. Mellan telefonsamtalen. Hon sa att jag bara glömmer bort henne hela tiden. Det är sant. Eller nästan sant i alla fall. Jag glömmer att ringa upp henne. Tänker att jag ska göra det, måste bara ringa upp den eller den först. De som är självklara i mitt liv. De jag älskar mest av allt. Precis dom har jag ställt på väntläge. Så får man inte göra. Absolut inte! Vi hade bröllopsdag i går, maken och jag. Den dagen brukar vi stänga av alla telefoner, äta något extra gott, dricka något väl avkylt och bara njuta. Jag och maken. Och barnen, naturligtvis. Ja, barnen brukar också dricka väl avkylda drycker. Typ coca cola eller portello. Hur vi firade bröllopsdagen i går?

Kanske inte den godaste maten. Drycken var dock kall. Vi stal oss en stund på förmiddagen. Vi insåg det hopplösa i att få till någon romantisk eller mysig middag. Möten stod i vägen. Möten som vi båda ansåg behövde prioriteras. Vi får helt enkelt äta gott någon annan dag.