Vi tar det här med operationen en sväng. Jag fick ju en operationstid fast det var helt omöjligt. Men. Medan jag väntade på besked om hur det skulle bli satt jag och tänkte. Funderade på om det var någonting de där dagarna jag skulle vara borta, om det blev operation. Tänkte att det brukar alltid vara något. Att oavsett hur gärna man vill något så brukar det krocka med något annat som man också gärna vill. Kom inte på något. Först. Men efter en stund slog det mig. Bror med familj skulle ju komma upp. Maken hade utlovat 7-stjärnig service hela helgen. Ett sorts byte. Mat mot prat.  Brors flickvän skulle vara konferencier under ett event i byn. Som om inte det räckte så ska ena tonårsdottern jobba på fredagkväll och andra tonårsdottern ska på arbetsintervju i helgen. Den 7-stjärninga servicen riskerar alltså att sjunka. Inte för att inte maken är kapabel att fixa det. Men. Han är med och arrangerar eventet i byn. Det hade kunnat vara nog här. Det hade det. Men. Vi bor som vi gör. Sjukhuset ligger som det gör. Det gör att det blir lite logistikproblem. En dagoperation hade vi rott i land. Utan större problem. Hade jag fått köra bil dagen efter operationen hade det inte heller varit några problem. Men. Jag ska läggas in på torsdag, opereras på fredag och skrivas ut på lördag. Jamen ta tåget då, sa maken. Icke, sa jag. Dit skulle det gå bra men hem.... Vill inte åka taxi för att sedan sitta och vänta i fyra timmar innan tåget går för att sedan byta tåg en gång för att till slut sätta mig i en bil och åka de sista tio milen hem. Kinkig? Det är möjligt. Så. Som den kinkiga person jag är har jag löst det på mitt alldeles egna sätt. Jag tar bilen dit. Ena tonårsdottern tar tåget ner på lördagmorgon och kör mig hem. I bil. Raka vägen hem. Utan byten. Utan väntetid.  

 

Kollega

29 maj 2012 19:26

Har man problem med logistiken ska man vända sig till dig. Det står ju helt klart.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Gdansk. Nu var vi framme, några timmar senare än planerat. Man kan säga så här, språket är inte det lättaste att förstå. Det kan vara en förklaring till att vi klev på fel buss när vi skulle åka från flygplatsen. Absolut. Men tack vare nutidens lever...

Ja, så stod vi då där. Utanför incheckningen. Planet avgick enligt tidtabellen, utan oss. Vi stod kvar på Arlanda. Det var mer än en gång jag tänkte "vad var det jag sa...", men jag sa inget, faktiskt. Medan Bubblan och Bubbelhållaren försökte förstå...

Nu skulle resan bli av, den som maken bokat till oss två och ett par till. Resan som ingen annan än maken visste vart den skulle gå. En ganska rolig grej. En bestämmer resmål och bokar. Vi andra åker bara med. Mot okänt mål. Fast jag fick faktiskt ve...

Ledigheten började med luktsäkring av hallen. Orsaken till odören återfanns aldrig. Misstänker att det var en liten gnagare som fick sätta livet till, någonstans under hallgolvet. Må den lilla rackaren vila i frid. Lukten är borta och hallen är en ha...

Jag är helt övertygad om att jag inte är ensam om att känna en viss press den här tiden på året. En, många gånger, egenpåtvingad press visserligen. Men ändå. Man vill ju att allt ska vara perfekt. Att det ska bli den bästa julen någonsin. Ingenting f...