..då kan ni tacka mig. Bara så ni vet. Jag har gjort allt i dag för att få slut på detta regnande. Först tog jag med mig yngsta dottern och en kompis till henne till en lite mindre stad inte allt för långt från oss. Det var liksom dags att döva det dåliga samvetet. Lite i alla fall.

Sedan gjorde jag något som förmodligen många av er tycker är att be om regn, men jag väljer att se det som jag gett upp. Resignerat. Lagt mig på rygg. Blottat strupen.

För vilken annan dåre väljer att tvätta bilen när det regnar eller nästan regnar   ? Efter ett varv i biltvätten blir man hungrig. För att mota bort de sista regntunga molnen åt vi middag.

På ett gatukök. Och tro det eller ej, men i kväll är det första kvällen på VÄLDIGT länge som det inte finns ett enda moln på himlen. Solen värmde riktigt skönt innan den försvann bakom grannens träd. 

Om jag får ett råd från en snickare hur jag på bästa och billigaste sättet spikar upp en bräda följer jag det rådet. Om sjukgymnasten säger till mig att jag måste göra den ena eller den andra övningen för att min axel ska bli bra gör jag så. När jag talat om för mina barn att det är farligt att simma i strömt vatten har de låtit bli att simma i just dessa vatten. När den som arbetar på bilbesiktningen säger åt mig att det snart går hål på en bromsslang ser jag till att den blir bytt. Skulle kunna hålla på så här i evigheter. Och rabbla exempel på råd man får. Råd man följer. Råd som kommer från de som begriper mer än man gör själv. Men alltså den här kommunen jag bor i... Om politiker eller tjänstemän får ett råd verkar det däremot vara mer regel än undantag att man INTE följer dessa. Man utvärderar de inte. Börjar tro att man inte ens överväger att det faktiskt kan vara ett bra råd. Oavsett om rådet man fick kan hjälpa till att spara flera tusenlappar. Kanske rent av hundratals tusenlappar. Handlar det om prestige? Det får man hoppas. Det vore än värre om det handlar om ren dumhet.