Vi hade en bra helg, maken och jag. Måndag morgon hämtade vi bilen och började rulla hemöver. Efter ett gäng mil blev vi lite hungriga. Bestämde lite snabbt att vi skulle äta när vi hade kört 18-20 mil. Efter som vi lever efter devisen "har man bestämt något ska det hållas", stannade vi vid första bästa ställe. Det där med bästa ställe skulle ganska snabbt visa sig vara fel. Eller vad sägs om detta bemötande när man kommer ut från toaletten.

Observera att bilden INTE är arrangerad!

Har aldrig varit med om att man som matgäst ska städa toaletten och jag kommer aldrig göra det heller. Så det så. Efter det totala felvalet av matställe bestämde vi oss för att nästa stopp skulle vara på, ett för oss, känt ställe. Ett gäng mil senare stannade vi på det förutbestämda stället. Bilen skulle tankas, blåsor skulle tömmas och magar fyllas på. I den ordningen. Naturligtvis gick det inte så lätt. Efter tankningen bestämde sig nämligen bilen för att inte starta. Alltså efter drygt 60 körda mil. Knappa 20 mil hemifrån. Så nära men ändå så långt ifrån. Makens hurtiga uttalande kändes inte ens roligt, "Tja, det finns ju hotell här också". Precis när min hjärna höll på att utarbeta den perfekta planen startade bilen. Ingen vet vad som var felet. Men den startade. Puhh! Lite snabbt stökade vi undan resten av det som måste göras och fortsatte vår resa.

Dagen efter hemkomsten styrde jag och maken våra näsor mot kusten, Höga Kusten. Lite umgänge med vänner stod på schemat.

Med vyer som denna är det inte svårt att njuta. Att dagen efter sitta på en klippa och rensa jordgubbar...

Snacka om livskvalité. På kvällen tände vi upp en eld nere vid vattnet och fortsatte njuta. 

Nu har vi vilat upp oss och laddat inför morgondagens prövning, begravning. I morgon, fast om man tittar på vad klockan är blir det i dag, tänkte jag tala om vad jag och andra tonårsdottern var ute på för äventyr i kväll.  

 

Steve

6 juli 2012 06:50

Underbara bilder. Frånsett toastädbilden som ändå på sitt sätt är obetalbar.

http://stevereflekterar.blogspot.se

ÄlgEva

6 juli 2012 10:01

Vårt land är underbart, på många olika sätt.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Gdansk. Nu var vi framme, några timmar senare än planerat. Man kan säga så här, språket är inte det lättaste att förstå. Det kan vara en förklaring till att vi klev på fel buss när vi skulle åka från flygplatsen. Absolut. Men tack vare nutidens lever...

Ja, så stod vi då där. Utanför incheckningen. Planet avgick enligt tidtabellen, utan oss. Vi stod kvar på Arlanda. Det var mer än en gång jag tänkte "vad var det jag sa...", men jag sa inget, faktiskt. Medan Bubblan och Bubbelhållaren försökte förstå...

Nu skulle resan bli av, den som maken bokat till oss två och ett par till. Resan som ingen annan än maken visste vart den skulle gå. En ganska rolig grej. En bestämmer resmål och bokar. Vi andra åker bara med. Mot okänt mål. Fast jag fick faktiskt ve...

Ledigheten började med luktsäkring av hallen. Orsaken till odören återfanns aldrig. Misstänker att det var en liten gnagare som fick sätta livet till, någonstans under hallgolvet. Må den lilla rackaren vila i frid. Lukten är borta och hallen är en ha...

Jag är helt övertygad om att jag inte är ensam om att känna en viss press den här tiden på året. En, många gånger, egenpåtvingad press visserligen. Men ändå. Man vill ju att allt ska vara perfekt. Att det ska bli den bästa julen någonsin. Ingenting f...