Jodå, jag kan jag. Göra lite av varje alltså. Brukar säga till min kollega att jag sällan råkar ut för vanliga hederliga förkylningar eller andra "kända" fel. Nej då. Ska det vara så ska det. Influensa med nära döden upplevelse, klämd nerv, tappad röst och nu senast klämd/utdragen sena är några orsaker till sjukskrivningar jag provat. Så varför inte prova något nytt? Den här gången kan jag i alla fall inte bli sjukskriven, det är jag ju redan. Eller kan man bli dubbelsjukskriven? Hur som helst. Jag var i parken i går. Eldade som vanligt för alla som hade vägarna förbi och ville grilla sig en korv eller något annat till lunch. I parken finns ett gäng klätterställningar som få barn använder eftersom de får händerna fulla av stickor. En förälder tog kontakt med ett företag på orten och fick bland annat några hinkar träolja så vi "byfolk" kunde olja in dessa stickiga klätterställningar. Jag tyckte det var en bra idé att göra det i samband med någon av dessa grilldagar. Närmare bestämt i går. Sagt och gjort. Vi som var där greppade sandpapper, penslar och hinkar. Nu skulle det bli ordning i parken.

Jag slipade lite här och jag slipade lite där. Hittade några flisor som stack ut och tänkte att de där borde man ta bort. Med något verktyg. Om min hjärna hade varit påkopplad hade handen slutat slipa där och då. Det hade den. Nu var tydligen inte hjärnan påkopplad så handen fortsatte slipa.

Jodå, det där är bilden på stickorna ena tonårsdottern drog ut. Vart stickorna satt? Under tumnageln. Om det är någon som inte vet eller kan tänka sig hur ont det gör att få ett gäng stickor under nageln kan jag tala om att det gör sjukt ont. Tro mig. Prova inte utan bara tro mig. När det dessutom blir en liten flisa kvar långt där inne under nageln gör det om möjligt ännu ondare. Jag vet det nu.

I dag när jag vaknade hade tummen ökat i omfång. Ganska mycket faktiskt. Den hade även börjat skifta färg, till blålila. Fast bara fläckvis. Trots endast fläckvis färgskiftnig och förmodligen möjlighet till mer svullnad tyckte, eller snarare krävde, min kollega att jag skulle visa upp min tumme för sjukvården. Eftersom jag är en snäll och lydig människa av naturen åkte jag till distrikssköterskan och visade upp tummen. Vad hon gjorde? Hällde alsolsprit under nageln, det var i alla fall tänkt att det skulle hamna där, och satte på ett bandage.

Nu ska flisan krypa ut själv. Är det tänkt.    

 

Steve

26 juni 2012 06:35

Dubbelsjukskrivning kanske är möjligt. Jag menar, vem vet hur Försäkringskassan tänker.
En slipkloss är att rekommendera. Eller, varför inte en slipmaskin.
Hoppas att tummen stannar i växten.

http://stevereflekterar.blogspot.se

ÄlgEva

26 juni 2012 10:30

Vad gäller försäkringskassan tror jag allt eller inget är möjligt. Tror det blir arbetshandskar på nästa gång. Kanske jag lyxar till det med en slipkloss också. Borde bli dubbelgaradering det.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Gdansk. Nu var vi framme, några timmar senare än planerat. Man kan säga så här, språket är inte det lättaste att förstå. Det kan vara en förklaring till att vi klev på fel buss när vi skulle åka från flygplatsen. Absolut. Men tack vare nutidens lever...

Ja, så stod vi då där. Utanför incheckningen. Planet avgick enligt tidtabellen, utan oss. Vi stod kvar på Arlanda. Det var mer än en gång jag tänkte "vad var det jag sa...", men jag sa inget, faktiskt. Medan Bubblan och Bubbelhållaren försökte förstå...

Nu skulle resan bli av, den som maken bokat till oss två och ett par till. Resan som ingen annan än maken visste vart den skulle gå. En ganska rolig grej. En bestämmer resmål och bokar. Vi andra åker bara med. Mot okänt mål. Fast jag fick faktiskt ve...

Ledigheten började med luktsäkring av hallen. Orsaken till odören återfanns aldrig. Misstänker att det var en liten gnagare som fick sätta livet till, någonstans under hallgolvet. Må den lilla rackaren vila i frid. Lukten är borta och hallen är en ha...

Jag är helt övertygad om att jag inte är ensam om att känna en viss press den här tiden på året. En, många gånger, egenpåtvingad press visserligen. Men ändå. Man vill ju att allt ska vara perfekt. Att det ska bli den bästa julen någonsin. Ingenting f...