Det blev en lugn midsommar. En gräddtårta med jordgubbar på och en snabb tur till hembygdsgården var det enda midsomriga vi gjorde. Turen till hembygdsgården gjordes enbart för att maken hade bestämt sig för att proväta Kams. Jag kan säga så här, det var fler som hade tänkt så.

Vi var bortbjudna på kvällen men valde att stanna hemma. Det var inte på något sätt synd om oss. Inte alls.

På midsommardagen hoppade tjejerna i familjen in i bilen och åkte till en hästgård en bit från oss, islandshästriding stod på schemat. Kvalitetstid kan man också kalla det! Yngsta dottern provade på galopp för första gången - mitt i skogen. Man kan summera dagen så här - SUCCÈ!

I dag känner samtliga tjejer att vi var ute och red i går. John Wayne-stilen har blivit pånyttfödd. Vi går smått bredbenta och stönar lite lätt när vi sätter oss på ett allt för hårt underlag. Men. Vi ska göra om utflykten, säger mina telningar.

 

Steve

24 juni 2012 18:09

Kams. Mums! Nu blev jag förflyttad till ungdomen igen.

http://stevereflekterar.blogspot.se

ÄlgEva

25 juni 2012 11:29

Tänk att jag har inte heller smakat men kanske skulle jag göra det, någon gång.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Gdansk. Nu var vi framme, några timmar senare än planerat. Man kan säga så här, språket är inte det lättaste att förstå. Det kan vara en förklaring till att vi klev på fel buss när vi skulle åka från flygplatsen. Absolut. Men tack vare nutidens lever...

Ja, så stod vi då där. Utanför incheckningen. Planet avgick enligt tidtabellen, utan oss. Vi stod kvar på Arlanda. Det var mer än en gång jag tänkte "vad var det jag sa...", men jag sa inget, faktiskt. Medan Bubblan och Bubbelhållaren försökte förstå...

Nu skulle resan bli av, den som maken bokat till oss två och ett par till. Resan som ingen annan än maken visste vart den skulle gå. En ganska rolig grej. En bestämmer resmål och bokar. Vi andra åker bara med. Mot okänt mål. Fast jag fick faktiskt ve...

Ledigheten började med luktsäkring av hallen. Orsaken till odören återfanns aldrig. Misstänker att det var en liten gnagare som fick sätta livet till, någonstans under hallgolvet. Må den lilla rackaren vila i frid. Lukten är borta och hallen är en ha...

Jag är helt övertygad om att jag inte är ensam om att känna en viss press den här tiden på året. En, många gånger, egenpåtvingad press visserligen. Men ändå. Man vill ju att allt ska vara perfekt. Att det ska bli den bästa julen någonsin. Ingenting f...