Skolavslutningen gick bra. Inte ett öga var torrt efter yngsta dottern och hennes kompis sång, You raise me up. En sång de tillägnade lärare och rektor. Tänk att hon fick en sådan sångröst, undra om det var dit min försvann?

Vaknade av väckarklockan på lördag morgon. Det tog ungefär fjorton sekunder innan jag fattade varför jag skulle upp den tiden, på en lördag. Hade lyckats lova bort mig själv som speaker till en spring-så-långt-du-orkar-och-lite-till-tävling. Det är väl lite så här; försöker man få alla andra att ställa upp och göra saker kan man inte gärna säga "nej" själv. Blir lätt lite fel då.

Efter speakerköret drog jag och maken iväg. Våra goda vänner Bubblan och Bubbelhållaren hade bjudit ut oss till deras stuga vid Höga Kusten. Kvalitetstid med vänner är banne mig bättre än alla hälsodrinkar i världen!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Gdansk. Nu var vi framme, några timmar senare än planerat. Man kan säga så här, språket är inte det lättaste att förstå. Det kan vara en förklaring till att vi klev på fel buss när vi skulle åka från flygplatsen. Absolut. Men tack vare nutidens lever...

Ja, så stod vi då där. Utanför incheckningen. Planet avgick enligt tidtabellen, utan oss. Vi stod kvar på Arlanda. Det var mer än en gång jag tänkte "vad var det jag sa...", men jag sa inget, faktiskt. Medan Bubblan och Bubbelhållaren försökte förstå...

Nu skulle resan bli av, den som maken bokat till oss två och ett par till. Resan som ingen annan än maken visste vart den skulle gå. En ganska rolig grej. En bestämmer resmål och bokar. Vi andra åker bara med. Mot okänt mål. Fast jag fick faktiskt ve...

Ledigheten började med luktsäkring av hallen. Orsaken till odören återfanns aldrig. Misstänker att det var en liten gnagare som fick sätta livet till, någonstans under hallgolvet. Må den lilla rackaren vila i frid. Lukten är borta och hallen är en ha...

Jag är helt övertygad om att jag inte är ensam om att känna en viss press den här tiden på året. En, många gånger, egenpåtvingad press visserligen. Men ändå. Man vill ju att allt ska vara perfekt. Att det ska bli den bästa julen någonsin. Ingenting f...