I morgon har yngsta dottern sin sista skolavslutning här i byn. Efter sommarlovet blir det skolbuss till skolan, 40 minuter (minst) enkel resa. Önskar naturligtvis att hon hade fått ett år till här men....

Det är även min sista skolavslutning på samma skola. Verksamheten ska flyttas. Helt logiskt om man tänker rent ekonomiskt då skoltransporterna är väldigt kostsamma. Det hjälps inte. Känslomässigt känns det trist i alla fall. Sedan återstår det att se om jag får följa med. Kanske blir jag en i statistiken. Kanske inte. Kanske sadlar jag om och gör något helt annat.

Tonårsdöttrarna har precis påbörjat sina vuxna liv. Andra tonårsdottern åkte i tisdags för att börja sitt arbete. På annan ort. Ena tonårsdottern blir kvar på hemmaplan några veckor till innan även hon drar iväg. Till annan ort. Men som det ser ut kommer de hem på helgerna. Ett tag i alla fall. Tur det så jag får skolas ut sakta. Att gå från en familj på fem personer till en på tre känns konstigt. Men det är så det ska vara. Barnen ska växa upp och flytta ut. Sen. Jag är inte riktigt redo än. Det tror jag inte tonårsdöttrarna är heller. Redo alltså. Tycker dessutom att det är bra om de kan bo hemma tills de jobbat ett tag och bestämt sig för vad de vill göra och vart. Tids nog får de ta hand om sin egen smutstvätt. 

 

Steve

14 juni 2012 16:39

Morsan har talat.

http://stevereflekterar.blogspot.se

ÄlgEva

14 juni 2012 19:28

:-)

 

Evalena

20 juni 2012 12:01

Jag far lite panik nar jag inser att inom tva ar kommer det bara att vara jag och John har hemma. Vad sjutton gor man med all tid som blir over?

ÄlgEva

20 juni 2012 13:20

Är det då man ska förverkliga sig själv och göra alla dessa resor man aldrig gjort? Själv ligger jag nog på soffan och äter chokladpraliner - INTE! Man har nog fullt upp ändå. Jag menar, vad gjorde vi när vi inte hade ett gäng ungar?

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Gdansk. Nu var vi framme, några timmar senare än planerat. Man kan säga så här, språket är inte det lättaste att förstå. Det kan vara en förklaring till att vi klev på fel buss när vi skulle åka från flygplatsen. Absolut. Men tack vare nutidens lever...

Ja, så stod vi då där. Utanför incheckningen. Planet avgick enligt tidtabellen, utan oss. Vi stod kvar på Arlanda. Det var mer än en gång jag tänkte "vad var det jag sa...", men jag sa inget, faktiskt. Medan Bubblan och Bubbelhållaren försökte förstå...

Nu skulle resan bli av, den som maken bokat till oss två och ett par till. Resan som ingen annan än maken visste vart den skulle gå. En ganska rolig grej. En bestämmer resmål och bokar. Vi andra åker bara med. Mot okänt mål. Fast jag fick faktiskt ve...

Ledigheten började med luktsäkring av hallen. Orsaken till odören återfanns aldrig. Misstänker att det var en liten gnagare som fick sätta livet till, någonstans under hallgolvet. Må den lilla rackaren vila i frid. Lukten är borta och hallen är en ha...

Jag är helt övertygad om att jag inte är ensam om att känna en viss press den här tiden på året. En, många gånger, egenpåtvingad press visserligen. Men ändå. Man vill ju att allt ska vara perfekt. Att det ska bli den bästa julen någonsin. Ingenting f...