Jag har en vän som har en dotter. Denna dotter fyller år som alla andra barn. I år fyllde hon 7 år. Eftersom jag hade hört att håltagning i öronen stod på önskelistan köpte jag ett presentkort för just detta. Glad och nöjd lämnade jag över presenten. Tänkte att nu är det bara upp till föräldrarna att beställa tid. Men här svänger historian lite. Denna tjej har lite speciella behov. Behov som gör att hon är beviljad färdtjänst. En himla bra grej. När du inte vill åka utanför länsgränsen. Då måste du vara utrustad med kalender, planeringstänk och en jäkla massa tålamod! Flickans föräldrar har allt det jag just skrev, i massor. Men ibland räcker inte det. Alls. När riksfärdtjänst blir inkopplad är ingenting enkelt. Inte ett dugg. För att flickebarnet ska få sina hål tagna i öronen måste hon åka en 10 mils omväg! Enkel resa. Enligt riksfärdtjänst. När vi andra sätter oss i bilen och åker från dörr till dörr, 10 mil, måste flickan åka taxi 8 mil, från hemmet till tågstationen. Där måste hon byta från taxi till tåg för att åka 11 mil för att sedan byta från tåg till taxi och åka den sista milen. Logiskt? Inte ett dugg! Sedan har hon en timme på sig att ta hål i öronen, äta och eventuellt hinna med att gå på toaletten innan det är dags att sätta sig i taxin. För att, helt logiskt, åka en mil till tågstationen för att byta till tåg och åka 11 mil innan hon får byta tillbaka till taxi och åka de sista 8 milen innan hon kommer hem. När man frågar Länstrafiken om logiken i detta får man ett halvspydig och hånskrattande svar "lagen är sådan". Ringer man då till Regionförbundet Jämtlands län, de som gett Länstrafiken i uppdrag att sköta färdtjäns/riksfärdtjänst, får man bara veta att det är det billigaste sättet som gäller samt att det endast är när det finns mycket särskilda behov som man får åka från dörr till dörr med samma fordon. På frågan om vad som räknas som mycket särskilda behov får jag inget rakt svar. När jag frågar om man måste vara i ett sådant skick att man i stort sett dör om man inte får åka ett och samma fordon för att räknas som en med mycket särskilda behov svarar kvinnan att "ja, så är det nog". Frågar man då om det verkligen kan skilja så många kronor mellan dessa resealternativ får man till svar att det blir fel om man börjar prata ekonomi... På Regionförbundets hemsida står det "Regionförbundet Jämtlands län arbetar med att samordna och effektivisera det regionala utvecklingsarbetet. Till nytta för alla oss som bor och verkar här - eller skulle vilja göra det". Känns inte riktigt som det stämmer med verkligheten. Alls. På frågan om det är likadant i hela landet får jag svaret att "ja, så är det". Ingen får åka ett fordon från dörr till dörr när det kommer till riksfärdtjänst. Kan det verkligen stämma?

Nästa år ska jag se till att flickebarnet får en present som finns inom länet. För så länge det är inom länet får man åka hur långt som helst. Och inte behöver man boka resan tre veckor innan heller.        

 

Kollega

29 oktober 2012 21:29

Är det sånt som kallas paragrafrytteri?

 

Lotta

30 oktober 2012 07:46

Arg!!! Absolut. Undrar i all enkelhet var den lilla manniskan tog vagen i samhallet!!? ( Ursakta franvaron av prickarna... de har forsvunnit, ooops!)

 

Ingrid

31 oktober 2012 14:08

Vilket (upp)rörande inlägg!!! Du skulle skicka in det som ett debattinlägg till en tidning eller liknande!!!

http://www.lagomtnormativt.blogspot.com

 

Steve

2 november 2012 07:36

Tyvärr måste jag nicka instämmande.
"Lagen är sådan"/"vi följer lagen" är liktydigt med "jag lämnar huvudet hemma när jag går till jobbet, där behöver jag/vi nämligen inte tänka"

http://stevereflekterar.blogspot.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Gdansk. Nu var vi framme, några timmar senare än planerat. Man kan säga så här, språket är inte det lättaste att förstå. Det kan vara en förklaring till att vi klev på fel buss när vi skulle åka från flygplatsen. Absolut. Men tack vare nutidens lever...

Ja, så stod vi då där. Utanför incheckningen. Planet avgick enligt tidtabellen, utan oss. Vi stod kvar på Arlanda. Det var mer än en gång jag tänkte "vad var det jag sa...", men jag sa inget, faktiskt. Medan Bubblan och Bubbelhållaren försökte förstå...

Nu skulle resan bli av, den som maken bokat till oss två och ett par till. Resan som ingen annan än maken visste vart den skulle gå. En ganska rolig grej. En bestämmer resmål och bokar. Vi andra åker bara med. Mot okänt mål. Fast jag fick faktiskt ve...

Ledigheten började med luktsäkring av hallen. Orsaken till odören återfanns aldrig. Misstänker att det var en liten gnagare som fick sätta livet till, någonstans under hallgolvet. Må den lilla rackaren vila i frid. Lukten är borta och hallen är en ha...

Jag är helt övertygad om att jag inte är ensam om att känna en viss press den här tiden på året. En, många gånger, egenpåtvingad press visserligen. Men ändå. Man vill ju att allt ska vara perfekt. Att det ska bli den bästa julen någonsin. Ingenting f...